Dagens mest otippade!

Kan du gissa vilka ingredienser som är de tre vanligaste förekommande i blodpudding? Blunda hårt nu och försök...

Dina gissningar är:

1).....

2).....

3).....

Okej, här kommer facit:

1) Späck

2) Grisblod

3)RUSSIN!!!

Nå, hade du gissat rätt - Nä, jag trodde väl inte det - du hade aldrig ens i din vildaste  fantasi kunnat komma på att russin skulle ingå - erkänn det. Jag vet att iaf jag blev helt paff när jag fick nyss om detta häromdagen. Ja, jag säger då det - detta måste väl ändå vara dagens mest otippade?

Kram

/Värmlandstös

Om sysslolöshet och hockeyfeber

Idag känner jag mig så vansinnigt understimulerad. Jag till och med längtar efter att besöka kusiner jag inte sett på många år... Då är det illa ;)

Alla dagar är tack och lov inte såna här dock. På sista tiden har jag faktiskt roat mig ganska mycket med hockey. Egentligen är jag inget hockeyfan av stora mått, men spänningen är ju alltid trevlig. Och jag börjar få häng på regler och sånt nu. För att inte tala om trycket när 8000 fans samlas och klappar händerna och tjoar i nåt som närmast liknar extas. Kul liksom.

Hur som helst pratar jag en del med barnen på jobbet om just hockey. Bor man i Värmland är liksom hockey en oundviklig del av livet. En dag berättade en 5-årig kille i FBK-overall att han varit på hockeymatch mellan just FBK och Frölunda. Han och hans kompis hade gått förbi Frölundas avbytarbås och skrikit ner till dem: " Färjestad vinner!", varpå de mogna killarna hade svarat nerifrån: "Öh, är ni tjocka eller ungar????" Haha, jaja... sport gör vem som helst till en 5-åring i känslolivet...

Nej, nu ska jag gå och göra någonting av dagen.

Kram

/Värmlandstös

Gott Nytt år!

Igår var jag och älsklingen i en skidbacke här i närheten. Det var bara en pist öppen. Pisten skulle vara röd, men gränsade betänkligt på sina ställen till svart svårighetsgrad. Själv har jag inte åkt slalom sedan högstadiet, så det hela var en skön utmaning. Rädslan för att falla handlöst översvämmade mig stundtals så mycket att jag nästan började gråta. Men i slutet av dagen kände jag mig ganska tuff faktiskt... Tänk så härligt det är med riktig vinter, röda kinder och varm choklad i stora koppar!

Annars har jag varit mest hemma över jul och nyår. Hälsade på föräldrarna på själva julafton dock. Jag saknar dom faktiskt från och till, så att bara få umgås med dom en hel dag var väldigt kul. På nyår kom några vänner hem till oss och vi åt gott och spelade klassiska sällskapsspel. Precis som det ska vara. 

Med förhoppning och ett gott 2009 både för mig och Er, alla mina vänner!

Kram /Värmlandstös

Härliga vinter

Idag kom snön som bäddade in hela staden i ett vitt, mjukt och alldeles underbart fluffigt täcke. På förskolan firade vi Lucia. Barnen sjöng så att fröknarnas ögon tårades, även undertecknads. Efter att vi sedan lunchat, lekt med lego och ätit mellanmål pälsade vi på oss allt vi hade och pulsade ut i den decimeterhöga snön. Åhhh, så härligt det var! Vi åkte stjärtlapp och hade pulkarace på gården. Barnens skratt fyllde hela gården. När klockan började närma sig min sluttid kände jag att "nej, jag vill nog helst inte alls åka hem på länge än, jag har så roligt nu. " En kollega mötte min glada ansikte i omklädningsrummet och jag berättade hur roligt vi hade det där ute, varpå hon svarade mig lika glad "åh, men det är ju sånt här vi mår så bra av". Vill bara understryka att hon hade helt rätt. :)

Hoppas nu att snön får ligga ett bra tag. Hoppas hoppas hoppas...

Kram/Värmlandstös

Magsjuka

I onsdags kväll kom helvetet hem till mig. Jag vet verkligen ingen värre "ofarlig" sjukdom än detta, magsjukan. Aj - det gör så ont. Jag har växlat mellan att sitta och gunga fram och tillbaka i soffan, skrikit och att gråta. Ännu i skrivandets stund kan jag ännu inte gå helt upprätt. Och det finns liksom inget att göra åt det, bara att försöka bita ihop.

Och jag tänker - varför glömde jag bort att ta vitpepparkorn när jag nu visste att det gick magsjukan på den förskola jag nyligen jobbat på? Jaja, hoppas man minns det till nästa år bara.

Eftersom jag arbetar med barn drabbas jag lättare än andra av denna förbannelse. Och jag minns vad sjukvårdsrådgivningen sa till mig den första gången de små gulliga ungarna smittat mig med magsjukan: "Det första dygnet känns det som om du ska dö, det andra dygnet önskar du att du hade dött".

Magsjukan är ooootroligt smittsamt faktiskt. På smittskyddsinstitutets hemsida finns följande text att läsa.

Sensommaren 2003 insjuknade över 300 personer med häftiga kräkningar, diarréer och i vissa fall feber. Nästan alla personer som insjuknat hade ätit på samma restaurang mellan 12.00 och 15.00 samma lördag. Det framkom senare att en anställd på restaurangen varit sjuk och kräkts inne på en personaltoalett på morgonen.

Jag har själv ett eget litet liknande exempel. Julafton för några år sedan, tillsammans med släkten. Av 13 närvarande personer blev 8 totaldäckade i flera dygn framöver. Det visade sig att en liten 1.5 åring var orsaken till smittspridningen.

Så nu vet ni - akta er för magsjuka människor, t.ex. mig ;)

Kram

Värmlandstös