Magsjuka

I onsdags kväll kom helvetet hem till mig. Jag vet verkligen ingen värre "ofarlig" sjukdom än detta, magsjukan. Aj - det gör så ont. Jag har växlat mellan att sitta och gunga fram och tillbaka i soffan, skrikit och att gråta. Ännu i skrivandets stund kan jag ännu inte gå helt upprätt. Och det finns liksom inget att göra åt det, bara att försöka bita ihop.

Och jag tänker - varför glömde jag bort att ta vitpepparkorn när jag nu visste att det gick magsjukan på den förskola jag nyligen jobbat på? Jaja, hoppas man minns det till nästa år bara.

Eftersom jag arbetar med barn drabbas jag lättare än andra av denna förbannelse. Och jag minns vad sjukvårdsrådgivningen sa till mig den första gången de små gulliga ungarna smittat mig med magsjukan: "Det första dygnet känns det som om du ska dö, det andra dygnet önskar du att du hade dött".

Magsjukan är ooootroligt smittsamt faktiskt. På smittskyddsinstitutets hemsida finns följande text att läsa.

Sensommaren 2003 insjuknade över 300 personer med häftiga kräkningar, diarréer och i vissa fall feber. Nästan alla personer som insjuknat hade ätit på samma restaurang mellan 12.00 och 15.00 samma lördag. Det framkom senare att en anställd på restaurangen varit sjuk och kräkts inne på en personaltoalett på morgonen.

Jag har själv ett eget litet liknande exempel. Julafton för några år sedan, tillsammans med släkten. Av 13 närvarande personer blev 8 totaldäckade i flera dygn framöver. Det visade sig att en liten 1.5 åring var orsaken till smittspridningen.

Så nu vet ni - akta er för magsjuka människor, t.ex. mig ;)

Kram

Värmlandstös