Gott Nytt år!

Igår var jag och älsklingen i en skidbacke här i närheten. Det var bara en pist öppen. Pisten skulle vara röd, men gränsade betänkligt på sina ställen till svart svårighetsgrad. Själv har jag inte åkt slalom sedan högstadiet, så det hela var en skön utmaning. Rädslan för att falla handlöst översvämmade mig stundtals så mycket att jag nästan började gråta. Men i slutet av dagen kände jag mig ganska tuff faktiskt... Tänk så härligt det är med riktig vinter, röda kinder och varm choklad i stora koppar!

Annars har jag varit mest hemma över jul och nyår. Hälsade på föräldrarna på själva julafton dock. Jag saknar dom faktiskt från och till, så att bara få umgås med dom en hel dag var väldigt kul. På nyår kom några vänner hem till oss och vi åt gott och spelade klassiska sällskapsspel. Precis som det ska vara. 

Med förhoppning och ett gott 2009 både för mig och Er, alla mina vänner!

Kram /Värmlandstös

Härliga vinter

Idag kom snön som bäddade in hela staden i ett vitt, mjukt och alldeles underbart fluffigt täcke. På förskolan firade vi Lucia. Barnen sjöng så att fröknarnas ögon tårades, även undertecknads. Efter att vi sedan lunchat, lekt med lego och ätit mellanmål pälsade vi på oss allt vi hade och pulsade ut i den decimeterhöga snön. Åhhh, så härligt det var! Vi åkte stjärtlapp och hade pulkarace på gården. Barnens skratt fyllde hela gården. När klockan började närma sig min sluttid kände jag att "nej, jag vill nog helst inte alls åka hem på länge än, jag har så roligt nu. " En kollega mötte min glada ansikte i omklädningsrummet och jag berättade hur roligt vi hade det där ute, varpå hon svarade mig lika glad "åh, men det är ju sånt här vi mår så bra av". Vill bara understryka att hon hade helt rätt. :)

Hoppas nu att snön får ligga ett bra tag. Hoppas hoppas hoppas...

Kram/Värmlandstös

Magsjuka

I onsdags kväll kom helvetet hem till mig. Jag vet verkligen ingen värre "ofarlig" sjukdom än detta, magsjukan. Aj - det gör så ont. Jag har växlat mellan att sitta och gunga fram och tillbaka i soffan, skrikit och att gråta. Ännu i skrivandets stund kan jag ännu inte gå helt upprätt. Och det finns liksom inget att göra åt det, bara att försöka bita ihop.

Och jag tänker - varför glömde jag bort att ta vitpepparkorn när jag nu visste att det gick magsjukan på den förskola jag nyligen jobbat på? Jaja, hoppas man minns det till nästa år bara.

Eftersom jag arbetar med barn drabbas jag lättare än andra av denna förbannelse. Och jag minns vad sjukvårdsrådgivningen sa till mig den första gången de små gulliga ungarna smittat mig med magsjukan: "Det första dygnet känns det som om du ska dö, det andra dygnet önskar du att du hade dött".

Magsjukan är ooootroligt smittsamt faktiskt. På smittskyddsinstitutets hemsida finns följande text att läsa.

Sensommaren 2003 insjuknade över 300 personer med häftiga kräkningar, diarréer och i vissa fall feber. Nästan alla personer som insjuknat hade ätit på samma restaurang mellan 12.00 och 15.00 samma lördag. Det framkom senare att en anställd på restaurangen varit sjuk och kräkts inne på en personaltoalett på morgonen.

Jag har själv ett eget litet liknande exempel. Julafton för några år sedan, tillsammans med släkten. Av 13 närvarande personer blev 8 totaldäckade i flera dygn framöver. Det visade sig att en liten 1.5 åring var orsaken till smittspridningen.

Så nu vet ni - akta er för magsjuka människor, t.ex. mig ;)

Kram

Värmlandstös

P.S

Ta dig gärna tid att rulla ner sidan när du ändå är inne på min blogg. Där ner finns nämligen dansbilder och citat av underbara Mahatma Ghandi som uppdateras varje dag!

/Värmlandstös

Hej på er!

Ibland glömmer man verkligen hur bra man har det. Men idag när jag låg i soffan och softade (eller kanske snarare degade) så insåg jag plötsligt hur lyckligt lottad jag är som får ha det hem och den pojkvän som jag faktiskt har.

För att fira det sätter jag nu ut en bild från vår balkong som den såg ut för ungefär 1.5 månad sen. Den ser ut ungefär likadant nu, fast med lite mer is i krukorna.

Kram

/Värmlandstös