Ändringar av sidans layout

Efter en lång vinter och en minst lika lång tid utan ändringar av layouten på min blogg började jag nu tröttna på dess utseende. Bestämde mig för att det var dags för lite förändring. Fastnade av någon "gud vet vad"- anledning för ROSA. Så håll i hatten och Think Pink!

/Värmlandstös

Titta fröken, jag åker stjärtlapp på min...

"Kids say the dearest things" var ett TV-program som Bill Cosby ledde för många år sedan. Där satt små barn på små stolar och funderade över livet storheter. På barns vis försökte de förstå och uttrycka sina tankar inför de vuxna. I mitt jobb som förskollärare känns det ibland som att jag lever mitt i den Bill Cosby-showen. Eftersom jag har sekretessplikt kan jag inte dela med mig av allt det jag upplever. Men vissa saker kan jag faktiskt berätta för er: 

Sedan några veckor tillbaka har jag haft en återkommande diskussion i skötrummet med en av flickorna i gruppen. Närhelst jag har bytt blöjan på någon pojke i gruppen har flickan pekandes konstaterat först att "Titta fröken, han har en snopp!" och sedan "Jag har ingen snopp!" Som den duktiga pedagog jag försöker vara har jag bekräftat hennes observationer först med orden "Nej, du har ingen snopp, för du är ju en flicka" och sedan "Men du då, vad har du? Vet du det?" Men flickan har länge inte vetat vad hon har. Därför har jag använt mig av ordet "Snippa" för att göra henne uppmärksam på att även hon har något att vara stolt över. Nu, den sista veckan verkar det som att hon har fattat galoppen. Stolt utbrister hon "Snippa" närhelst hon finner användning för det. När jag t.ex. säger åt något annat barn att sitta stilla uppmanar den här flickan snabbt som vinden "Sitt på din snippa!". Och häromdagen kom den härligaste kommentaren av alla, Vi var ute och åkte lite stjärtlapp när flickan fångade min blick och triumferade susade ner för backen med orden:  "Titta fröken, jag åker stjärtlapp på min snippa!" Isn´t she lovely...

kram

Värmlandstös

Mina senaste och bästa inköp

OBS! Denna lista påbörjades redan under hösten och har därefter fyllts på succesivt. Men dessa inköp är fortfarande i skrivande stund några av de största favoriterna där hemma. De flesta köp är såna där smarta köp där man är mycket nöjd med både saken i sig och med det förträffliga priset. Riktiga kap alltså.

• Vita Pumasneakers (vem vill inte vara en puma?)
  
• Baggy jeans från Only (watch out boys, here I come!)
  
• Skaljacka från Helly Hansen. (Mörkblå med turkosa och vita detaljer)


• Blå/grå randig storskjorta med rosett bak på rumpen. Märket är nya favoriten Monki


• En vinterfodrad hjälm att se tuff ut i när jag cyklar.
  
• En brun 80-tals tröja i rymlig modell. Märket är Gina Tricot.
• Svarta supertunna överdragsbyxor i vattentätt modell.
• Sidenblommor, modell Pelargon (till sommarens balkongprakt!) Åhléns.

Fortsättning lär säkert följa...

/Värmlandstös

Green is the new black

Det vimlar av vårtecken just nu, i alla fall i våra inredningsaffärer. Ljusa, pastelliga färger trängs med skira material och 80-tals fetisher i hyllor och i skyltfönster. Om man tittar lite närmare i butikernas utbud ser man att det finns en färg som verkar populärare än andra - grön. Och jag måste erkänna att jag älskar det. Jag trivs lika mycket med grönt som saker i färgen grön trängs med andra saker i färgen grön... Jag lockas till att köpa små glaselefanter, kuddar, mattor, dushdraperier m.m, allt i färgen grönt. Det är som att min övervintrande själ hungrar efter grönska och fräschet omkring sig.

/Värmlandstös

Okej, okej, okej, jag ger mig...haha

Jag viker mig nu för det massiva trycket att bli medlem på facebook. Har varit otroligt motvillig hela tiden fram tills nu. Läste i en tidning att just facebook är bra för det sociala livet och därför också för själen. Detta fick mig att börja facebooka - och det känns faktiskt redan som att det ligger någonting i ovanstående påstående. Det är ooootroligt roligt att leta reda på människor man känner från förr och att få kontakt med dem igen. Känns som att man blir påmind om hur lycklig man är som faktiskt känner alla dessa härliga människor. Stolt blir man också i samma veva.

därför... kram på er alla!

/Värmlandstös

Dagens mest otippade!

Kan du gissa vilka ingredienser som är de tre vanligaste förekommande i blodpudding? Blunda hårt nu och försök...

Dina gissningar är:

1).....

2).....

3).....

Okej, här kommer facit:

1) Späck

2) Grisblod

3)RUSSIN!!!

Nå, hade du gissat rätt - Nä, jag trodde väl inte det - du hade aldrig ens i din vildaste  fantasi kunnat komma på att russin skulle ingå - erkänn det. Jag vet att iaf jag blev helt paff när jag fick nyss om detta häromdagen. Ja, jag säger då det - detta måste väl ändå vara dagens mest otippade?

Kram

/Värmlandstös

Om sysslolöshet och hockeyfeber

Idag känner jag mig så vansinnigt understimulerad. Jag till och med längtar efter att besöka kusiner jag inte sett på många år... Då är det illa ;)

Alla dagar är tack och lov inte såna här dock. På sista tiden har jag faktiskt roat mig ganska mycket med hockey. Egentligen är jag inget hockeyfan av stora mått, men spänningen är ju alltid trevlig. Och jag börjar få häng på regler och sånt nu. För att inte tala om trycket när 8000 fans samlas och klappar händerna och tjoar i nåt som närmast liknar extas. Kul liksom.

Hur som helst pratar jag en del med barnen på jobbet om just hockey. Bor man i Värmland är liksom hockey en oundviklig del av livet. En dag berättade en 5-årig kille i FBK-overall att han varit på hockeymatch mellan just FBK och Frölunda. Han och hans kompis hade gått förbi Frölundas avbytarbås och skrikit ner till dem: " Färjestad vinner!", varpå de mogna killarna hade svarat nerifrån: "Öh, är ni tjocka eller ungar????" Haha, jaja... sport gör vem som helst till en 5-åring i känslolivet...

Nej, nu ska jag gå och göra någonting av dagen.

Kram

/Värmlandstös

Gott Nytt år!

Igår var jag och älsklingen i en skidbacke här i närheten. Det var bara en pist öppen. Pisten skulle vara röd, men gränsade betänkligt på sina ställen till svart svårighetsgrad. Själv har jag inte åkt slalom sedan högstadiet, så det hela var en skön utmaning. Rädslan för att falla handlöst översvämmade mig stundtals så mycket att jag nästan började gråta. Men i slutet av dagen kände jag mig ganska tuff faktiskt... Tänk så härligt det är med riktig vinter, röda kinder och varm choklad i stora koppar!

Annars har jag varit mest hemma över jul och nyår. Hälsade på föräldrarna på själva julafton dock. Jag saknar dom faktiskt från och till, så att bara få umgås med dom en hel dag var väldigt kul. På nyår kom några vänner hem till oss och vi åt gott och spelade klassiska sällskapsspel. Precis som det ska vara. 

Med förhoppning och ett gott 2009 både för mig och Er, alla mina vänner!

Kram /Värmlandstös