Okej, okej, okej, jag ger mig...haha

Jag viker mig nu för det massiva trycket att bli medlem på facebook. Har varit otroligt motvillig hela tiden fram tills nu. Läste i en tidning att just facebook är bra för det sociala livet och därför också för själen. Detta fick mig att börja facebooka - och det känns faktiskt redan som att det ligger någonting i ovanstående påstående. Det är ooootroligt roligt att leta reda på människor man känner från förr och att få kontakt med dem igen. Känns som att man blir påmind om hur lycklig man är som faktiskt känner alla dessa härliga människor. Stolt blir man också i samma veva.

därför... kram på er alla!

/Värmlandstös